Word, Linda!

Linda Skugge tar bladet från munnen och sjunger ut på Aftonbladets debattsidor under rubriken "Jobbkrisen är en buff!" Word, Linda, säger jag. För äntligen säger hon precis det jag tänkt så många gånger! Varje gång jag hört politikerna debattera ungdomsarbetslöshet. Varje gång jag läst ett snyftreportage om nittonårige Olle som inget hellre vill än ha ett jobb, men ack så svårt. Bu-fucking-hu.

Visst finns det arbetslösa som gjort och gör allt för att skaffa jobb, utan att lyckas. Absolut finns det såna. Visa mig den som varje dag söker jobb, ringer arbetsgivare och skickar iväg intresseanmälningar utan resultat och jag ska vara den förste att beklaga. Men de är få. Få. Och det här inlägget handlar inte om dem. Det jag vredgas över är den stora skara som lägger mer tid på Facebook än på Platsbanken och som endast pliktskyldigt söker något jobb i månaden för att ha något att säga till arbetsförmedlingen.

Som längst har jag varit arbetslös i tre månader – den mest meningslösa tiden i mitt liv – och under dessa månader sökte jag över 200 jobb (det vet jag, för jag sparade alla platsannonser). Och då räknar jag inte ens med alla spontanansökningar och intresseanmälningar jag drog iväg under samma period.

Jag har det perfekta exemplet på ganska nära håll, med ett försök att anställa en så kallad plusjobbare (nån typ av långtidsarbetslös som arbetsgivaren får betalt för att periodanställa, som jag fattat det). Men det går tydligen inte! De avbokar intervjuer, dyker inte upp, gör sig omöjliga att nå, med mera med mera. Men fick de chansen att gråta ut på nyhetssidorna skulle de nog ställa upp utan problem.

Du arbetslöse! Har du ännu inte sökt jobb på Donken, ännu inte anmält dig till kommunens vikariepool, ännu inte sökt jobb inom telemarketing, ännu inte delat ut gratistidningar på torget, ännu inte... är det inte ett dugg synd om dig. Du har mängder av möjligheter till jobb! Tänkter du inte ta dem får du stå för att du tycker det är jäkligt gött att leva på samhället och låta andra betala för dig. Det hade jag respekterat mer.

Läs Lindas debatt artikel här >>>








Kommentarer
Postat av: -

Ja eller varför kan inte alla arbtslösa bli skoputsare? Så kan de sitta och vänta utanför kontoren. Va nöjda alla med välbetalda kontorarbetare skulle vara!

2010-09-05 @ 17:16:25
Postat av: -

Vet ni vad jag gör på mitt jobb? Jo, jag sitter och copy-pastar mejladresser hela dagarna, packar goodiebags, åker omkring med min eventbil full av grovsopor och annan skit. Jag horar och drar ner brallorna hela dagarna.

-Stackars dig Linda Skugge jag tror ingen arbetslös skulle utföra dessa sysslor med din timpeng....

2010-09-05 @ 18:39:43
Postat av: -

Märkliga tankar, så fort någon blir arbetslös ska alltså personen ta vilket arbete som helst? Så lätt för pampar med välbetalda arbeten att stå och peka på "skitjobben". Det spelar alltså ingen roll om den arbetslösa har utbildning, visioner och drömmar? Han/hon ska direkt ut och ta första jobb?

Arbeta med något han inte vill 1/4 del av tiden i sitt liv.

Patetiskt!

2010-09-06 @ 19:40:22
Postat av: Bitten

Anonym nr 1: Å, jag behöver ingen hjälp med skorna. Putsar dem själv med en sån där liten reklamdosa med skoputsar-svamp i.



Anonym 2: Eftersom du har stenkoll på Lindas taxerade inkomst kan du väl dela med dig? Ratsit.se har ju börjat ta betalt för sina tjänster och nu är jag nyfiken! I övrigt luktar det gammal hederlig svensk avundssjuka.



Anonym nr 3: På väg till det jobb jag har i dag (kontorsjobb, inte så särdeles välbetalt, men det förser mig i alla fall med skoputsardosor) har jag jobbat på lager, i hemtjänsten, industrin, på dagis, som telefonförsäljare och i skolbänken. Jag hade gärna putsat loafers också, hellre än att inte jobba alls - för arbetslöshet låg ganska så långt ifrån min lista över visioner och drömmar.

2010-09-06 @ 19:55:10
URL: http://bittens.blogg.se/
Postat av: aktiespartacus

Bra skrivet och tankvärt inlägg. Linda Skugge kanske drog på en del i sin artikel, men en gnutta sanning finns det nog i det dock.

2010-09-06 @ 20:00:15
URL: http://aktiespartacus.blogg.se/
Postat av: Linnea

Hej Sai, kul blogg! Håller med dig helt och hållet i detta inlägg! Att ett jobb inte är något man får, utan något man skapar och skaffar sig, är bland det bästa och mest korrekta jag läst på länge. Många verkar tro att det kommer ett brev på posten där det står att man fått ett välbetalt och kul jobb. Sen finns det ju inga garantier att man får fatt på ett jobb sådär på direkten trots att man kämpar, men då kanske man gör på fel sätt. Själv t.ex har jag ju 200 högskolepoäng, vilket gjorde det svårt att få jobb på Donken - de fattade ju direkt att jag inte skulle stanna längre än jag behövde. Och ett bra, välbetalt branschjobb är svårt att få när man inte har så mycket erfarenhet. Men då startade jag företag istället, och på fem år har jag garanterat gjort mig mer attraktiv på arbetsmarknaden än jag varit om jag jobbat som anställd i 10 år. Och de anställda vi har/haft har alla fått sina jobb genom att de självmant kontaktat oss och visat upp genomarbetade arbetsprover.

2010-09-06 @ 20:47:51
Postat av: Johan

Man kan söka sitt drömjobb eller ett jobb man har utbildning för under tiden som man arbetar på en mindre intressant arbetsplats. Kan förstå att man kanske inte vill ta första bästa "skitjobbet" direkt, men kanske skulle kännas bättre att jobba med ett såkallat skitjobb ett tag än att gå på bidrag under en längre tid och deppa.

2010-09-06 @ 22:16:15
Postat av: Jenny

Helluu! Har inte kollat din blogg sedan sommarens 08 nånting, och nu blev jag ju nyfiken såklart! ;)



Håller fullständigt på din och Linneas linje! Kan inte förstå att vissa aldrig drar moroten ur arslet och tar tag sitt liv!

Visst kan det vara svårt att hitta "sitt" yrke men vadå!? Man kan ju inte bara dröna sig fram genom livet tills dess..



Jag har jobbat och gnetat sedan studenten, förutom en sommar, då jag tog körkortet och det är jag nöjd med. Nu testar jag på att plugga igen, och det är såå kul och spännande med nya utmaningar!! :D



Ha det gott! Hälsa J & I

Kram J, J & T

2010-09-09 @ 05:34:33

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
Det här är mitt lilla hörn i bloggosfären. Här skriver jag oregelbundet och spretigt om sånt jag får lust att skriva om. Ofta blir det knasgulliga sägningar av femåriga dottern eller kommentarer på sådant som händer omkring mig. Livsbetraktelser som inte ryms i en slagkraftig uppdatering på Facebook.

RSS 2.0